Oavsett var på planeten vi befinner oss är vi alla bekanta med snö. Faktum är att stormen Filomena såg till att vi åtminstone fick uppleva en rejäl snöstorm en gång i livet. Men vi känner också igen snö i filmer, fotografier, böcker… vi är bekanta med den! Och ändå är det många som inte skulle kunna förklara hur snöflingor egentligen bildas. Vet du det? Och likt den frågan dyker många andra upp i relation till skidåkning och underhållet av snön i anläggningar och backar. Verkligheten är att vi alla skulle vilja åka skidor på snö som bara faller från himlen, men i den här artikeln ska vi se hur vi i många fall tvingas använda konstgjord snö. Vad är snökanoner och hur fungerar de? Vad är skillnaden mellan naturlig och konstgjord snö? Finns det några skadliga effekter av att producera konstgjord snö? Dessa och andra frågor kommer vi att behandla i dagens artikel.
HUR BILDAS SNÖFLINGOR?
Överraskande nog är detta meteorologiska fenomen som är snö undersökt av många människor runt om i världen. Faktum är att det är ett studieområde och kallas nivologi. Och nej, det är inte häxkonst eller fantasi.
Bildandet av en snöflinga börjar i det högsta området av molnen. Där är det mycket… mycket kallt! I den delen av atmosfären är temperaturen under 0ºC och ändå finns vattendropparna i underkylt tillstånd. Vad betyder det? I princip att vattnet förblir i flytande form istället för att bli is, vilket normalt händer med rent vatten när det når 0ºC och utsätts för 1 atm tryck.
Låt oss lämna teknikaliteter åt sidan… låt oss fortsätta med processen! Vid denna punkt har vi, som sagt, vatten i flytande form. Dessa droppar kommer i kontakt med mikroskopiska partiklar (det kan vara damm, pollen eller andra mycket små fasta ämnen) och fryser till is, vilket bildar en iskristall. Vilken form har den kristallen? Hexagonal. Detta är viktigt för att förstå geometrin hos en snöflinga, som alltid avbildas med små linjer som verkar utgå från en och samma punkt. Kommer du inte ihåg när man skulle rita dem i skolan? För den slutgiltiga formen av en snöflinga anpassar sig till detta hexagonala prisma, vilket gör att ingen snöflinga är den andra lik. Allt beror på de fukt- och temperaturförhållanden som råder inne i molnet, vilket påverkar tillväxten och bildandet av flingorna.
Därefter börjar snöflingan växa och utveckla sina grenar när den kommer i kontakt med fler mikropartiklar, och också genom att vattenångan i atmosfären övergår till fast form där snöflingan bildas. Vi som älskar att åka skidor och har sett mycket snö på olika platser har ställt oss en annan fråga: hur kan det komma sig att vissa snöflingor är estetiskt vackrare än andra? För det är sant! Det finns flingor vars grenar nästan ser ut att vara skulpterade av en mänsklig hand… Detta händer eftersom vattenångan i atmosfären direkt omvandlas till iskristall utan att fler partiklar hinner ansluta sig och sudda ut dess ”design”. Det vill säga, det hexagonala prismat vi nämnde blir mycket mer synligt och därmed mer estetiskt.
Och det är då flera av dessa flingor samlas, får tillräcklig densitet för att väga ner och börja falla, och nederbörden börjar, det vill säga, det börjar snöa. Så ja, det finns något magiskt i det. Men egentligen är det ren logik.
Och var passar den kända ”slasksnön” in i allt detta? De räknas egentligen inte som snöflingor eftersom deras process börjar med regndroppar som fryser helt eller delvis när de passerar ett kallt område i atmosfären. Det är helt enkelt vatten som blivit snö, så meteorologerna slog ihop de två orden och därifrån kommer begreppet.
NATURLIG SNÖ VS KONSTGJORD SNÖ
Människan har en tendens att konstgjort återskapa det som naturen ger oss, för att på så sätt få samma fördelar men undvika att förbruka planetens resurser. Låt oss då se vad skillnaden är mellan naturlig och konstgjord snö.
Idag är vi vana vid att skidbackarna öppnar varje säsong utan undantag. Vi tänker: ”Det är vinter, det kommer att snöa och backarna kommer naturligtvis att täckas av snö.” Men fram till ganska nyligen var skidorterna beroende av vädret, så om de öppnade eller inte berodde på om det snöade tillräckligt för att ha en bra yta att åka på, och det som verkar så självklart idag var inte lika självklart då.
Det finns många kritiker av ordet ”konstgjord” snö på grund av den negativa konnotationen det ger begreppet. Men i slutändan är det bara en missuppfattning av termen, eftersom dess betydelse är ”tillverkad av människan”. Produktionen av konstgjord snö upptäcktes faktiskt av en slump när en grupp kanadensiska forskare på 1940-talet studerade effekten av is på jetmotorer. För att återskapa de klimatförhållanden där dessa flygplan fungerar, testade de experimentet vid mycket låga temperaturer och med en vindtunnel för att se om is bildades på motorn när den sprayades med vatten. Resultatet? Att det bildades snö på andra sidan turbinen. Föreställ dig forskarnas min! När de såg detta bestämde de sig för att då och då stoppa för att ta bort all snö som bildades för att kunna rensa rummet. Det tros att detta var grunden för att det amerikanska företaget Tey Manufacturing Corporation byggde de första snökanonerna, som vi kommer att prata mer om senare i artikeln.
VARFÖR BEHÖVER MAN SKAPA KONSTGJORD SNÖ?
Det är en stor fråga kopplad till det vi sa i föregående avsnitt. Vi är för vana vid att det snöar. Med det ”för” menar vi vår tendens att tro att ett lager snö räcker för att åka skidor på en backe, och det är inte helt sant. Skidorternas uppdrag, sedan systemet för konstgjord snö upptäcktes, är att förbereda backarna innan säsongen börjar. Hur förbereds skidbackarna? Mycket enkelt (även om det inte är lika enkelt ekonomiskt): genom att täcka berget med konstgjord snö innan de första snöfallen. Detta uppnår två mycket viktiga saker. Vet du vilka?
Det första är att ett snölager bildas som fungerar som bas för de naturliga snöfall som följer. Den resulterande kvaliteten blir därför optimal för skidåkare och snowboardåkare. Å andra sidan, med detta första snötäcke kan anläggningarna bli mindre beroende av vädret i området. De behöver inte längre att säsongen börjar med ett rejält snöfall! De kan öppna med lättare snöfall.
SNÖKANONERNA
Hur fungerar en snökanon egentligen? Hur mycket kostar de? Finns de på alla skidorter? Fungerar de under alla väderförhållanden?
Som vi nämnde i föregående avsnitt ledde den slumpmässiga upptäckten av snötillverkning till utvecklingen av de så kallade kanonerna, men det var inte förrän i början av 1950-talet som de användes för första gången på en skidort. Det var i USA som dessa pionjärmekanismer började blanda vatten och tryckluft, som sedan sprutades ut i luften för att bilda flingor. Resultatet liknade dock isklumpar och snökvaliteten i backarna blev inte så bra som man hoppats.
Tjugo år senare patenterade det amerikanska företaget SMI en snökanon med motsvarande modifieringar, som gjorde designen helt ny och effektiv. Men dessa kanoner var beroende av omgivningstemperaturen för att flingorna skulle bildas, och det leder oss till nästa fråga som du säkert undrar över: kan man använda snökanoner under alla väderförhållanden? Svaret är nej. Låt oss se varför.
Denna modell av kanon, som idag kallas lågttryckskanon, är samma som fortfarande används på skidorterna (med vissa mindre variationer) och du känner säkert igen den vid en snabb blick. Som vi sa är de beroende av utomhustemperaturen för att flingorna ska bildas, eftersom de fungerar genom att spruta ut små vattendroppar som kommer i kontakt med iskärnor som genereras i de så kallade nukleatorerna. Det vill säga att rätt temperatur kan konsolidera denna förening mellan vatten och iskärna. Men observera, vi pratar inte om omgivningstemperaturen! Vi pratar om den våta temperaturen. Vad är våt temperatur? Det är den lägsta temperatur som luften kan nå enbart genom avdunstning och beror därför på omgivningstemperaturen och luftens relativa fuktighet. Den våta temperaturen som en kanon behöver för att producera snö måste vara under -2,5ºC, så förstår du nu varför det ibland inte går att använda dessa kanoner? Det är inte så att anläggningen inte vill, utan även om omgivningstemperaturen är under 0ºC, om den våta temperaturen inte är runt -2,5ºC går det helt enkelt inte.
Det är möjligt att dessa lågttryckskanoner inte är de du sett fysiskt på skidorterna. Kanske har du istället sett de så kallade snöspjut. Känner du igen dem? De placeras vid sidan av backarna och är mycket höga eftersom de inte har en fläkt, som lågttryckskanonerna har. Men de fungerar egentligen på samma sätt!
MILJÖPÅVERKAN AV KONSTGJORD SNÖ
Som skidåkare, oavsett vilken nivå vi har, behöver vi snö för att utöva sporten. Men sedan systemen för konstgjord snö började användas har många miljövänner öppnat debatten som kanske också du tänkt på när du läst denna artikel: vad är miljöpåverkan av produktionen av konstgjord snö?
Som vi sett fokuserar produktionen av snö på kanonerna. Dessa kanoner drivs av två källor: elektrisk energi, vilket ger dem ett koldioxidavtryck; och vatten. Och du kanske tänker: ”Men bergsområdena i Spanien är ju inte vattenbristområden!” Och det är sant, men skapandet av dammar kan påverka regionens ekosystem, och det är där miljövännerna sätter fokus. Det bör dock nämnas att när skidåkarsäsongen närmar sig sitt slut och temperaturerna stiger, återgår vattnet till sin naturliga cykel.
Allt eftersom satsar alla industrier på att hitta lösningar på klimatförändringarna som vårt överdrivna utnyttjande av naturresurser orsakar, och snösektorn är inget undantag. Planeten ställer oss allt fler utmaningar och som människor är vi ansvariga för att möta dem. Det viktiga är först och främst att öka medvetenheten hos befolkningen så att vi alla, i större eller mindre grad, kan bidra med vårt lilla – eller snarare: vår lilla snöflinga.
FRÅGOR OCH SVAR
- HUR BILDAS SNÖ?
Snö är ett meteorologiskt fenomen som faller som nederbörd i form av snöflingor. Snöflingorna har sitt ursprung i den högsta delen av molnen där temperaturerna är mycket låga och hexagonala prismor bildas. Därefter kommer de i kontakt med mikropartiklar, som damm eller andra element, och snöflingan växer och blir större tills den har tillräcklig vikt för att börja falla. De förhållanden där denna process sker är precis de som försöker återskapas i systemen för konstgjord snö för att uppnå samma resultat och göra att anläggningarna inte är beroende av om det snöar naturligt eller inte.
- VAD ÄR SKILLNADEN MELLAN NATURLIG OCH KONSTGJORD SNÖ?
Skillnaden mellan naturlig och konstgjord snö är deras syntesprocess. Naturlig snö skapas av naturen själv, medan konstgjord snö försöker återskapa samma förhållanden med kanoner med nukleatorer och spridare av vattendroppar. Dessa placeras i skidbackarna på anläggningarna för att garantera ytkvaliteten och på så sätt hjälpa naturen att skapa den optimala miljön för skidåkaren.
- HUR GÖR MAN KONSTGJORD SNÖ?
Konstgjord snö skapas med snökanoner som använder vatten och tryck. De används vanligtvis i skidbackar, särskilt under förberedelseperioden, eftersom de fungerar som bas för de naturliga snöfall som sker under säsongen. Dessutom hjälper de till att underhålla backen, och därför känner du säkert igen dem.
- FINNS DET KONSTGJORD SNÖ PÅ ALLA SKIDBACKAR?
Inte nödvändigtvis, även om klimatförändringarna tyvärr har tvingat ansvariga och arrangörer av anläggningarna att tänka på lösningar för de få snöfall som sker eller den mediokra kvalitet som blir när man bara är beroende av dem. Användningen av konstgjord snö som ett ”extra” på en backe garanterar att den kan öppnas under säsongen, och i Spanien täcker den redan mer än hälften av backarna på de största skidorterna.
